Vi har alla ett gemensamt ansvar
En välskött samfällighet ger en trevlig inramning till vårt boende, skapar trivsel, ger ett gott första intryck och ökar värdet på våra fastigheter.
Men för att åstadkomma detta behövs en insats av varje enskild fastighetsägare där man behöver se sitt boende i ett lite vidare perspektiv.
Det handlar inte bara om att sköta sitt eget boende utan också om ett gemensamt engagemang i samfälligheten så att den sköts på bästa
möjliga sätt. Som boende kan man till exempel aktivt delta i den årliga städdagen, sköta sin städvecka i den löpande områdesskötseln och
komma på föreningsstämman. Medverkar man på detta sätt så får man så mycket tillbaka och bidrar i slutändan till en fin närmiljö. Något som
kanske inte alla känner till är att när området byggdes 1972 fick varje tomtköpare i sitt köpekontrakt förbinda sig att ingå i samfälligheten för
skötsel och underhåll. Detta avtal är knutet till fastigheten och går i arv till den nye ägaren vid en fastighetsförsäljning. Nedan finner du en
artikelserie i fyra delar som handlar om att bo i en samfällighet och vilka rättigheter samt skyldigheter man har som boende.
Artikelserien belyser i hög grad att alla som bor här har tillsammans ett gemensamt ansvar.
Mikael Ögrim, ordförande 2012-2014
Del 1: Vad är en samfällighet och hur förvaltas den?
Lagen om förvaltning av samfälligheter (1973:1150) reglerar hur samfälligheter ska förvaltas.
Denna lag gäller för alla typer av samfälligheter och gemensamhetsanläggningar.
Med samfällighet menas egendom som tillhör flera fastigheter. Varje fastighets andel i samfälligheten kan därför beskrivas som en
integrerad del av fastigheten. Den kan överlåtas endast i samband med att delägarfastigheten överlåts eller att andelen avskiljs genom
en lantmäteriförrättning.
En samfällighetsförening är ett sätt att förvalta en gemensamhetsanläggning som är en anläggning till nytta för flera fastigheter.
En gemensamhetsanläggning hör till flera fastigheter gemensamt och ska tillgodose ändamål av stadigvarande betydelse för dessa fastigheter.
Den kan utgöras av exempelvis vägar, vatten- och avloppsanläggningar, grönytor, garage och parkeringsplatser samt energianläggningar.
Själva samfälligheten utgör normalt inte en tillgång i samfällighetsföreningen utan tillhör de fastigheter som har del i samfälligheten.
Beträffande fastighetstaxering är huvudregeln att en delägarfastighets andel i en samfällighet tillhör fastigheten.
Detta innebär att värdet av samfälligheten ingår i respektive delägarfastighets taxeringsvärde.
En typ av förvaltning av en gemensamhetsanläggning är föreningsförvaltning genom en samfällighetsförening som ofta bildas i samband
med en lantmäteriförrättning. Ändamålet med föreningen är att förvalta samfälligheten utan att äganderätten till samfälligheten övergår från
delägarna till samfällighetsföreningen.
Källa: Skatteverket, SKV 293 utgåva 3
Del 2: Styrelsens ansvar
Styrelsen utses varje år av föreningsstämman och består av tre ledamöter; ordförande, sekreterare och kassör som tillsammans utgör
föreningens verkställande organ.
Knutna till styrelsen finns tre suppleanter som visserligen inte formellt ingår i styrelsen men vars uppgift är att hoppa in som beslutsför
ledamot när en ordinarie ledamot fått förhinder. Suppleanterna har rätt att närvara vid styrelsemöten men har inte har rösträtt. Du hittar
namnen på de som inneharde olika funktionerna på vår hemsida. Styrelsens uppgift är att se till att nya anläggningar blir utförda och
befintliga förvaltas enligt anläggningsbeslutet samt för övrigt följa stadgar och stämmobeslut i överensstämmelse med lagstiftningen.
Som fastighetsägare i en samfällighet är du skyldig att följa styrelsens verkställda beslut. Samtidigt har du möjlighet och rätt att påverka
vilka beslut som ska fattas genom att delta i föreningsstämman och skriva motioner där du presenterar dina förslag till åtgärder. Naturligtvis
kan alla boende löpande under året ha kontakt med styrelsen i olika frågor som till exempel har intresse och betydelse för samfälligheten.
En styrelse i en samfällighet är reglerat i svensk lag och är därmed en förutsättning för samfällighetens existens. Om det saknas en styrelse ska
medlemmarna omedelbart kontakta länsstyrelsen som prövar om en syssloman kan utses för att förvalta föreningen. Finns det ingen styrelseledamot
att tillgå får sysslomannen ensam sköta föreningens angelägenheter och företräda föreningen som styrelse. Sysslomannens förordnande gäller till
dess att en beslutsför styrelse åter finns. Sysslomannen har rätt till arvode som bestäms av länsstyrelsen och arvodet ska betalas av föreningen.
En sådan situation med en utsedd syssloman kallas i vardagslag för ”tvångsförvaltning” och är något som absolut bör undvikas, inte minst med tanke
på de ekonomiska konsekvenserna för föreningen men även med tanke på de dagliga praktikaliteterna i föreningens verksamhet som naturligtvis sköts
enklare och snabbare av personer som bor här.
Styrelsen ansvarar för den löpande förvaltningen men för att det ska fungera på ett optimalt sätt i samfälligheten finns det väl utbyggda
stödfunktioner för underhåll och förnyelse av gemensamhetsanläggningarna samt koordinering av den löpande områdesskötseln.
Detta kan du läsa mer om i nästa artikel.
Del 3: Löpande skötsel och underhåll
En välskött samfällighet ökar inte bara trivseln för oss som bor här utan ger även våra fastigheter ett högre värde på bostadsmarknaden.
För att praktiskt kunna utföra underhåll och reparationer i samfälligheten har föreningen sedan många år en reparationsgrupp bestående av två
personer som bor här och som arbetar på uppdrag från styrelsen. I detta sammanhang bör påpekas att även ett stort ansvar ligger på varje enskild
fastighetsägare att bidra till att samfälligheten sköts då vi alla är delägare. För att kunna se till att våra gemensamma ytor sköts har föreningen delat
upp vår samfällighet i sju olika städområden där varje fastighetsägare under vår, sommar och höst har en egen vecka där man ansvarar för skötseln
av det område man tillhör, till exempel med gräsklippning, räfsning och städning. Det är viktigt att alla tar sitt ansvar med detta då vi här på ett relativt
enkelt sätt säkerställer att vår samfällighet ser snygg och trevlig ut.
Vår gemensamhetsanläggning är över fyrtiofem år gammal och behöver stundvis reparationer och ibland även förnyelse. Att årligen avsätta medel för
underhåll och förnyelse av de ingående anläggningarna är därför en absolut nödvändighet och finns reglerat i våra stadgar. Detta anses även ur ett
samhällsperspektiv vara så pass viktigt att § 19 i lagen om förvaltning av samfälligheter (1973:1150) reviderades 1 januari 2004 (SFS 2003:629) där
det fastställdes att en samfällighetsförening som förvaltar en gemensamhetsanläggning skall avsätta medel till en fond för att säkerställa underhåll och
förnyelse av gemensamhetsanläggningen.
En sammanfattning av artikelserien om att bo i en samfällighet
Del 4: Det är vi som bor här som gör vår samfällighet till vad den är
En välskött samfällighet ger en trevlig inramning till vårt boende, skapar trivsel, ger ett gott första intryck och ökar värdet på våra fastigheter.
Men för att åstadkomma detta behövs en insats av varje enskild fastighetsägare där man behöver se sitt boende i ett lite vidare perspektiv.
Det handlar inte bara om att sköta sitt eget boende utan också om ett gemensamt engagemang i samfälligheten så att den sköts på bästa
möjliga sätt.
Lagen om förvaltning av samfälligheter (1973:1150) reglerar hur samfälligheter ska förvaltas.
Denna lag gäller för alla typer av samfälligheter och gemensamhetsanläggningar och med en samfällighet menas egendom som tillhör flera fastigheter.
En styrelse i en samfällighet är reglerat i svensk lag och är därmed en förutsättning för samfällighetens existens. Som fastighetsägare i en
samfällighet är du skyldig att följa styrelsens verkställda beslut. Samtidigt har du möjlighet och rätt att påverka vilka beslut som ska fattas genom
att delta i föreningsstämman och skriva motioner där du presenterar dina förslag till åtgärder men även föra en dialog med styrelsen under det
löpande året. Styrelsen ansvarar för den löpande förvaltningen men för att det ska fungera på ett optimalt sätt i samfälligheten finns det väl
utbyggda stödfunktioner för underhåll och förnyelse av gemensamhetsanläggningarna samt koordinering av den löpande områdesskötseln.
För att praktiskt kunna utföra underhåll och reparationer i samfälligheten har föreningen sedan många år en reparationsgrupp bestående av
två personer som bor här och som arbetar på uppdrag från styrelsen. Underhåll och förnyelse av de ingående anläggningarna är en absolut
nödvändighet och anses även ur ett samhällsperspektiv vara så pass viktigt att § 19 i lagen om förvaltning av samfälligheter (1973:1150) reviderades
1 jan 2004 (SFS 2003:629) där det fastställdes att en samfällighetsförening som förvaltar en gemensamhetsanläggning skall avsätta medel till en
fond för att säkerställa underhåll och förnyelse av gemensamhetsanläggningen.
För att kunna se till att våra gemensamma ytor sköts har föreningen delat upp vår samfällighet i sju olika städområden där varje fastighetsägare
under vår, sommar och höst har en egen vecka där man ansvarar för skötseln av det område man tillhör, till exempel med gräsklippning, räfsning och
städning.
Avslutningsvis bör nämnas igen att ett stort ansvar ligger på varje enskild fastighetsägare att medverka till att samfälligheten sköts. Att aktivt bidra
kan vara att dagligen ta ansvar genom att plocka upp den slängda läskburken, kolapappret eller papperspåsen på de gemensamma ytorna, meddela
styrelsen synpunkter på förbättringsområden och generellt sätt visa ett engagemang i en samfällighet där man är delägare. Svårare än så behöver
det inte vara. Det är trots allt endast vi som bor här som gör vår samfällighet till vad den är.